Ibland blir man förvånad över hur vissa människor uppfostrar sina barn... (och barnbarn)
Var och simmade i fredags, och i omklädningsrummet hände detta:
En tjej i ca 12-års åldern är där med sin (vad jag gissar) mormor. De har redan simmat och håller på att klä på sig för att gå. Tjejen säger plötsligt till sin mormor:
Men titta! Jag tog på mig trosorna åt fel håll!
Ja, vad tokigt, säger mormodern. Sätt handduken runt midjan och ta av dig trosorna och vänd på dem, tillägger hon.
Flickan gör så utan protest.

Jag blev helt förvånad. Ska man skyla sig själv i omklädningsrummet? Är det fel att visa någonting som alla andra i samma rum har? Det var någonting jag missade helt i min uppfostran...
(Hur hon klarade av att duscha har jag ingen aning om...)

Hur ska denna flicka bli när hon växer upp?
Blir hon rädd att visa upp sin kropp?
Gömmer hon sig under stora pölsiga klädesplagg?
Gömmer hon sig i vassen på sommaren när det ska badas?
Får hon anorexia för att hon inte "duger"?
Överför hon denna osäkerhet till sina egna barn?

Vem ska hjälpa till att ändra på detta? Någon i familjen, eller kanske hela samhället? Sverige blev för några veckor sedan uppmärksammat för att något företag hade "mulliga" skyltdockor. Eller jao... Mulliga och mulliga! De ser väl ut som en vanlig smal tjej ser ut. Ingen, eller i alla fall ingen frisk person, ser ut som de "vanliga" smala skyltdockorna, så varför inte slänga ut dem helt? In med fler "mulliga" och varför inte "feta" skyltdockor? Sluta redigera ner vikten på modeller i reklam.
Tidningen Vouge gav nyss sina modeller rätten att äta och gå på toaletten under en arbetsdag.

Wow.

Grattis.

Jag undrar hur de stackars flickorna ens har kunnat gå med på de arbetsvillkoren de hade innan? Inte för att de nya är de bästa precis...
Hur hamnade de där i den branschen från början? Hur var deras uppfostran? Blev de aldrig uppskattad för hur de såg ut när de var små? Uppmanades de att gömma sig bakom handduken när de skulle byta om?

Man undrar ju....