Min lille uteblomma måste ersättas av en ny.
Men det får bli efter att jag kommit hem från nästa tripp! Skottland nästa!

Men nu ska jag fan ut och njuta av solen - även "kladden" ska väl kunna bli brun nån gång??
Heja mig

Vi befinner oss i Sälen och springer bort oss på fjällen.
O-ringen, en femdagars orienteringstävling håller på att avgöras.
Resultaten har varit lite växlande. Jag som är så otroligt vältränad hade som mål att slå E i alla fall en dag (vi springer samma klass). Första dagen slog jag henne med En Hel Sekund!  Efter det har det bara gått utför, och efter tre dagar leder hon med över 4 minuter... Men det är inte slut än!
Igårkväll var vi och tittade på när eliten fightades i slalombacken på Högfjället. Också detta orientering. Jag måste säga att det är rätt mycket tuffare än de här slslomåkarna som bara åker nerför. Orienterarna springer lite upp och ner. Flera gånger! Här är banan. De hade några slingor utanför backen, som vi inte såg.  Den röda slingan är banan.

Men totalt var väl banan ungefär 3,6 km och de sprang den på runt en kvart. Gör om det om ni kan!

Vädret är strålande sol och jättevarmt. I morgon startar vi inte för ens sent på eftermiddagen, så det blir till att hälla i sig vatten så det orkas med att springa.
25 grader är utlovade.
Det kanske blir dimma, kommentaren kläcktes när vi diskuterade hur varmt det kunde bli att springa uppe på kalfjället i den hettan. Troligt, troligt.

Jag sitter här med Duffys Warwick Avenue på hjärnan. En sån låt man bara vill mysdansa med någon...
...även fast inte texten är så uppiggande...

When I get to Warwick Avenue
Please draw the past and be true
Don't say we're okay
Just because I'm here
You hurt me bad but I wont shed a tear

I'm leaving you for the last time baby
You think you're loving,
But you don't love me
And I've been confused
Outta my mind lately
You think you're loving,
But I want to be free, baby
You've hurt me.

(BTW, pipen är funnen!)

Snart är det dags att åka iväg igen. Först några dansdagar i Malung och sedan vidare till Sälen och springa sig slut i fjällen...
Alltså börjar det dra ihop sig för att börja packa kappsäcken... Jag som knappt hunnit packa ur den förra! Men men.

Jag har i någon vecka haft på känn att en väldigt viktig och väldigt liten sak har försvunnit. Kärt barn har många namn, och denna kära sak kallas bla för:
-Pip (det piper när man änvänder den)
-Pinne (ser ut som en pinne)
-SI-Pinne
Korrekta ordet kanske ska vara Sport Ident. För er som inte är invigda i orienteringens underbara värld kan jag berätta att denna Pip har ersatt de gamla häftstämplarna vid kontrollerna, och allt registraras numera i denna Pinne. (Alltså kontrollnummer och tid) Man har dessutom en personlig Pip, med ett personligt nummer. Min Sport Identitet alltså.

Ja, jag kan nu alltså inte hitta den. Eftersom jag inte tävlat på länge, och dessutom har flyttat har jag inte riktigt koll på vart den hamnat. Jag hade några alternativa ställen där den kunde vara, men där var de inte. Hoppades därför att den skulle va hemma hos föräldrarna. Men här har jag varit o letat nu ett tag och kan inte hitta den. Detta betyder förmodligen att jag måste rota igenom alla lådorna i förrådet i kväll. Mycket skoj....
Det finns ju bättre sätt att spendera en kväll på.

En vacker sommarkväll i Visby

Bredvid står en liten kille, ~7 år, och ser lite fundersam ut.
Efter ett tag ropar han:

Men mamma, vad är det som är vackert med bara en massa hustak?

Bra fråga, men vackert är det faktiskt. Underbar stad. 
Annars hade vi otroligt kul. Såg faktiskt elefanter, Göteborg-skeppet och massa sten format som en mur.
Självklart skrattade vi också en hel del!
Tack tjejer för en otroligt rolig helg!

Okey, det här kan vara stötande för vissa, så är du känslig, eller sitter på Jobbet: Sluta läs NU!

Ja, om du nu strumtade i varningen så får du skylla dig själv.
Ville bara säga att jag har semester nu! 4 veckor med inte så mycket lugn och ro, men väl en massa skoj!
Sista turen är jobbad, och avslutades med att torka bort en liten spya från ett säte....

Men jag är glad ändå, och trots att det regnade på vägen hem kunde jag inte låta bli att le stort.
And still do.

Jag har ju fått Semester!

Om en kvart har jag varit uppe ett dygn. Om man räknar bort de små nickningarna till sömn som jag fick på tåget hem i dag...
Vad det är som gör mig mest yr vet jag inte, sömnbristen eller den lilla mängd alkohol jag råkat få i mig under kvällen ;)
Dagens Gatufest-dag var i alla fall helt okey, men torsdagen var mycket roligare.
Men vad torsdagen inte hade var

Fear no darkness promised child

Rysningar

Dags att sova. Äntligen

Det verkar som om årets Gatufest kommer bjuda på bättre väder.
Bara det blir bättre än så här så är jag nöjd:

(GF förra året)

En sak är säker i alla fall. Midsomer är inte ett ställe jag skulle vilja besöka eller bo på.
Jag tror inte det finns något ställe där det finns större chans att mördas. Storstadslummen, my...

Nu är det i alla fall Gatufest som gäller, och jag ska försöka spendera lite tid med mina icka dansande vänner!
Först ut - den gamla fina traditionen - lunch med Kat. :)
(5 jobbdagar kvar - sedan semester!!)