Första två kuverten som ramlade ner i min brevlåda i den nya lägenheten och i den nya staden, var ett välkomstkit med en massa rabatter och erbjudanden. Sedan var det från landstinget och kallelse till gynekologisk cellprovsundersökning. Kolla om jag har livmoderhalscancer.
Ja, det var någon vecka sedan. Men idag var det dags. Jag ver helt lugn och, ja, normal hela dagen. Men en kvart innan och när jag var där i väntsalen blev jag riktigt nervös.
Jag skulle kolla om jag hade cancer. Cancer! Helt plötsligt kan någon komma och säga till mig att jag har en livshotande sjukdom.

Ja, undersökningen gick väl bra, även om det inte är så trevligt att att undersökas av en vilt främmande människa just i det området...

Men oroskänslan gick aldrig över, den blev nästan värre efteråt. Som om jag hade fullt med myror i hela kroppen.
Jag blev tvungen att springa av mig, och det kändes som om jag inte sprungit så fort på länge (i alla fall första halvan, sedan återgick jag till gammalt vanligt lunk)

Väl hemma igen mår jag mycket bättre. Det går ju inte att tänka på att jag kanske vara sjuk hela tiden!

Passa på att vara frisk och lev livet medan du kan, i morrn kan det va försent.
jao.. avslutar så med en klyscha. puss o godnatt.

Är hemma och har mysfrukost för mig själv hemma hos mis padres. Radion spelar bra musik, hunden snarkar, kaffet är uppdrucket och tidningen är läst.

Fantastiskt! Klockan är åtta en lördagsmorgon, och jag har sedan varit ute och joggat en sväng och ätit frukost. Jag har så svårt att sova när det är varmt! Har dessutom precis flyttat, så huvudet är fullt med att-göra saker. Nu sitter jag och väntar på att affärerna ska öppna så jag kan inhandla lite nödvändiga saker. Lite lampor vore ju inte helt dumt!

Igår fick jag träna på lite engelska! Hälsade på en kollega och hennes engelske karl. Riktigt kul!
Det är konstigt det där med mina engelskakunskaper. Igår var jag inställd på att snacka det andra språket, och det gick riktigt bra (hoppas jag). Häromdagen när jag var ute och cyklade hemma i njuris stannade en bil bredvid mig och frågade om hur man tog sig ut till e4:an (på engelska alltså). Jag stammade fram:
Ehh.. right then left... ehh, no! right and next stop right..

Jag kände mig helt fantastiskt duktig... 

Det är ett ämne som surrat runt i min skalle de senaste dagarna, som jag måste få ur mig lite.
Jag lyssnade på radion och det handlade om ansiktsblindhet. En stackars karl kunde inte ens känna igen sina barn (och var dessutom skiljd, om det hade med ansiktsblindheten att göra framgick aldrig).
En tant hade dessutom skrivit en bok om ansiktsblindhet, och att det fanns olika grader av den. Alltså från att se alla människor som om de hade en nylonstrumpa över huvudet, till att bara "ha svårt att känna igen folk" i största allmänhet.
Jag känner att jag har en liten släng av denna sjukdom (sjukdom?). Hälsar jag på en person och bara tittar på denne i ett par sekunder och inte bildar mig en så stor uppfattning om denne har jag väldigt svårt att komma ihåg senare hur denne såg ut. Att komma ihåg namn är ju bara att glömma..
Igår lyssnade jag på radio (igen, jag gör det rätt ofta) och Vett och etikettexperten Magdalena Ribbing svarade på frågor, och någon frågade henne hur man ska göra för att komma ihåg namn. Hon avslöjade att hon också var helt värdelös på att komma ihåg hur folk ser ut och vad de heter. Något bra knep hade hon inte heller, det är bara att säga som det är och fråga igen.
Men lite jobbigt är det ju om man bara går förbi folk som man egentligen borde heja på. Kan verka lite uppblåst!?! Så gör jag det så är det inte meningen!
En gång när jag jobbade på tåget lämnade en kille in en telefon i bistron för att lägga den på laddning. När vi höll på att stänga och lämna över till till nästa personalgäng som skulle fortsätta vidare försökte jag förklara vems det var.
En ung kille, mörkhårig har jag för mig.
Men det visade sig vara en ung blond grabb...
Ja, dig ska man inte lite på vid ett polisförhör! Sa min kollega och skrattade.

Men ibland kan jag vara jäkligt bra på att känna igen folk!
Var på en park med K och gullflickorna häromdagen. Såg en karl som gick omkring med en barnvagn. Kände så väl igen honom men kunde inte komma ihåg varifrån. Hörde sedan någon bakom mig viska:
Ser du! Han var ju med i Bonde söker fru!
Ja just ja! Det verkar ha gått bra för honom, haha!
Såg även en annan som brukar åka tåg. Berättade för K, men hon kände inte igen honom alls.

Nej, dag att packa ur lådor!

Jag är ansiktsblind, men jag glömmer aldrig ett namn! Kalle var det va??
-Sommaren med Göran

En veckas camping-life på ett flygfält utanför Söderhamn är avklarad!
Fyra stycken Jonsson (tre syskon och en bonus-Jonsson) sprang allt vad de kunde i skogarna, och när de inte sprang trängde de in sig i en husvagn där de lagade mat, grälade om vem som skulle diska eller stekte ägg (alltså spelet)
Ibland kom det folk och hälsade på

...då lät vi dem lägga Mulle Mecks 12 bitars träpussel. På tid!
Här kommer Highscore-listan:

1. Oslagbara Emma S!!!  0.23.4
2. Anna                         0.29.5
3. Josse                         0.35.2
4. Magnus                      0.35.8 (efter att ha kollat på alla pusselläggare under hela veckan fick han denna tid både  full och med uppochnervänt pussel)
5. Anders                       0.36.1
6. Stefan                       0.36.4
7. Malin                         0.37.2
8. Elin                           0.39.2
9. Frida                         0.44.8
10. Alice                        0.45.6
11. Martin                      0.48.5
12. Annika                     1.00.2
13. Fanny                      1.04.4
14. Erik                         1.13.9
15. Kalle                       3.21.7    (vad hände där?)

En del roliga saker sades även under veckan, här kommer ett par speciella sägningar som vi tar med oss när vi tänker tillbaka på denna vecka:

När man slår om är det viktigt att man slår ordentligt, och inte bara upp och ner!
-Elin, 23 år, spelar Steka ägg

Vi är omringade av Gotland!
-Maria tittar ut genom husvagnen.

Undrar var man ska sätta parkeringstillståndet någonstans?
I Bilen?
-Hanna och mamma funderar...

Man måste vara en Gud med tärningarna för att det här ska gå...
-Simon steker ägg...

Maria! Jag hade tänkt anmäla dig till en sångtävling.
Måste man sjunga??
-Maria och Elin

Jag försökte räkna hur många barn det var, men det gick inte...
-Magnus räknar gotlänningar

Det var riktigt klurigt det här, allt är gult!
-Frida om 12-bitars pusslet.

Tack för att du står och kastar vatten på mig!
-Maria till Hanna i husvagnen

Vad många ord det finns!
-Maria under "före"leken

Vem är det som kör så sakta där framme?
-Sara efter att ha suttit i en bilkö mot Bollnäs i 20 min...

Självklart sades det en hel del fler roliga saker, men de fastnade inte i blocket... :P

Och sist, men inte minst, vill jag hylla den gladaste tjejen under hela veckan! Äntligen! Äntligen fick denna solstråle stå högst upp på pallen under denna storslagna 5-dagarstävling!
Grattis Elin!

Nu ska sista semesterdagarna tas tillvara på!
Over and out!