Jag vet att jag skrivit om det här en gång innan. Men jag funderar fortfarande på det ibland.
Varför säger man att men "unnar sig" något, när saken man unnar sig för det mesta är skadligt för kroppen? Jag gissar på att när någon använder uttrycket "unna sig" handlar det i 9 fall av 10 om något drick eller ätbart, som förmodligen innehåller en hel del socker, alkohol eller annat..
Ska man unna sig något bra ska det väl vara tex en SPA vistelse, en skön sovmorgon eller umgås med någon man tycker om?

Jag sitter just nu på ett tåg som går norrut. Lite sur för att jag inte åkte några timmar tidigare så jag kunde dansa i kväll. Men vad är väl en dans på logen?
Efter att ha ätit upp salladen till middag på förra tåget och snyltat gratis rostbiff på basen kände jag mig nu lite småhungrig och passade på att ta mig en kopp te och en liten browniebit på tåget.
Eftersom jag varit så snäll och nyttig de senaste veckorna var min tanke att Jag var värd det, så jag unnar mig en bit.

Nästa tanke var: Pucko!

Det jag har gjort de senaste veckorna är att unna mig, eller i alla fall försökt unna mig, att må bra. På grund av en krånglande mage har jag försökt avstå så gott det går från godsaker (födelsedagstårtan räknas inte), avstått från alkohol, varit på SPA och ätit bra (när det varit möjligt)
Efter en väldigt mag-orolig helg var jag lite skeptisk hur denna praktikvecka skulle gå. Men det visade sig gå hur fint som helst. Jag antar att min mage mår bra av att kroppen är i ständig rörelse.

Okey, tillbaka till min browniebit. Jag kom i alla fall fram till att jag inte unnade mig den. Jag syndade.

Så jag tycker att du ska fundera igenom saken nästa gång du unnar dig någonting. Mår kroppen bra av det här? Ja, då unnar du dig säkert. Mår kroppen dåligt av det du är redo att utsätta den för, ja då syndar du.

Trevlig helg på er alla

Har haft en riktig myshelg med M och K. Very nice, trots dåligt väder.

Var iväg till de större köpcentren innan vi åkte till tåget vid 14-tiden. Vi gick runt ett tag och tittade, och käkade lunch.
Klantig som jag är glömde jag min medicin hemma. Jag har hittat en underbar medicin som lugnar ner magen extremt mycket. Just nu när jag sänker dosen av andra mediciner känns det ännu mer viktigt att ta denna livräddare. Jag börjar alltid dagen med två tabletter, sedan en vid lunch, en middag och en kväll. Då är det inga problem alls.
Men, denna låg alltså kvar hemma. Jag trodde att det skulle vara lugnt, eftersom jag tog de två första ganska sent på morgonen.

Men inte.. (Om det beror på för lite medicin eller för mycket godis under helgen vet jag inte)

Två toalettspringningar blev det på köpcentret. Lugnt på tågstationen. Sedan när jag shoppade mat på Lidl var det dags igen, och jag kände att det var otroligt långt hem. Ängeln i kassan lät mig låna toaletten utan problem. Lite pinsamt att hon var tvungen att stå och vänta på mig strax utanför, men ibland har nöden ingen lag.

Jag kom att tänka på en sak när jag väl kommit hem: På film när någon blir sjuk domineras sjukdomarna av cancer och allergier (rätta mig om jag har fel, jag har säkert glömt en massa sjukdomar) (jag räknar inte med sjukhusserier). Men hur många filmer är det där någon har problem med magen?
Jovisst, det finns ju de som häller laxeringsmedel i mat och dyl. men de räknar jag inte heller med.

Jag tror att det skulle vara bra med en komedi om någon som är mag-tarmsjuk. För, som jag sagt förut, man måste lära sig att skratta om skiten. Och jag tror att man kan skratta åt det mesta, för att samtidigt lära sig mer om det.
Så, låt mig presentera mitt blivande (?) projekt:

(OBS! manipulerad bild)