Minnen...

På morgonens träningspass spelade ledaren den här låten:

Det är ett australiensiskt band, och just den här låten spelades för fullt där nere för tre år sedan. Snacka om härliga minnen.
Woolshed i Cairns, hehe. Do you remember? =)

Låten fanns nu, enligt ledaren, på en ny samlingsskiva som nyss kommit ut här i Sverige. Så jag antar att Eskimo Joe har kommit till Sverig för att frälsa oss. Ja, tack!

Akut dåligt!

Man blir mest deprimerad - men också lite förbannad. Ska det vara så här? Hur tänker folk?

Har tittat på "Matakuten" nu i kväll och förundras, än en gång, över hur hemsk denna skolmat är.
Mat är bland det viktigaste vi behöver för att överleva. Vårt bränsle för att få maskinen som kallas kropp att fungera.
Barn är vår framtid (behöver väl inte säga så mycket mer om det?)
Hur beslutsfattare kan dra ner på resurser och pengar till skolmat som Sveriges Alla barn får är obegripligt.
Det är rätt sjukt. Sveriges alla barn får gratis skolmat. Duktiga Sverige. Men det är bara skitmat barnen får. Halvfabrikat proppade med alla möjliga konstiga tillsatser.
Visst, många tillsatser är testade, och bevisligen inte farliga. En och en.
När det börjar närma sig 60-70, förmodligen mer, tillsatser i veckan har jag svårt att tro att alla dessa lyckas hålla sams i kroppen. Följden blir fettma, sjukdomar och dålig koncentration i skolan.

Förra omgången av Matakuten gjorde tydligen stort intryck på många håll i landet, men det märks ju tydligt att detta inte skett överallt...
Bert Karlsson har de senaste dagarna blivit en av mina nya idoler. Visst, han kan lätt uppfattas som en arrogant, bäverliknande surgubbe. Men han har ju humor och ett brinnande matintresse, och en stark vilja att förändra skolmaten. I like that!
Jag hoppas att han kan få Livsmedelsverket att göra ett bättre jobb, få dem förstå det viktiga som rör matfrågor.

För det behövs tydligen en tjock gubbe som vågar säga vad han tycker för att folk ska lyssna.
Han säger egentligen samma sak som Annika Dahlqvist. Men hon uppfattas av allmänheten som en tokig surtant med en egen sekt. Jag har inte hört talas om "Bert Karlsson-sekten", och tror inte att den kommer dyka upp (snälla, säg till om jag har fel)

Over and out

Musikalisk underhållning på 90-årskalas

Lägg huvudet på sne, tryck på play, le och njut





(Tur att de börjar höra dåligt nästan hela högen)

I ärlighetens namn

Barn är ärligast, det vet vi alla...
Idag på nybörjarträningen:

Tjej ~10: Hur gammal är du?
H: Jag är 23.
T: VA??? ä 'ru? <- med Sundsvallsdialekt: Är du?
H: hehe, jaa.
T: Du ser inte ut att vara så gammal.
H: Hur gammal ser jag ut att vara då?
T: Jaa... 17 kanske.

Efter det märkte jag att jag har börjat komma över det här med att vilja se äldre ut än vad jag är.
Forever young is the shit!

Just nu hoppas jag på att författaren till DEN HÄR bloggen inte ska ledsna, utan fortsätta skriva.

Jo! En update på kandisfronten! Soran Ismail har åkt med "mitt tåg" vid tre tillfällen under bara några veckor. vi börjar bli värsta tjenis. nästan...

.

What to do?

...när man vaknar tidigt en lördagsmorgon?
Tydligen har min kropp fått sig lite rutiner och jag har blivit kvällstrött och morgonpigg.
Stack därför ut o sprang en liten sväng kl 7 i elljusspåret uppåt berget. Väl påväg upp dit kom jag på alla saker som hänt i Hagaområdet på sista tiden.. Nästan framme kom en gubbe och började gå efter mig. Jag vek av från vägen in på spåret, han gjorde detsamma. Jag började springa, det gjorde inte han. Puh!
Tog ett varv i spåret, stack sedan hem igen. Otroligt skönt att röra på sig och rensa lite bland alla tankar som dykt upp i huvudet den senaste veckan... Ett varv till hade inte varit fel, men måste spara lite energi till dagens jobb.

Tack för igårkväll! Love to you all!

Det är orättvist...

...livet alltså.
Nöjesnyheternas hetaste nyhet denna morgon var att Partick Swayse dött, endast 57 år gammal. "Ingen ålder" enligt tidningarna.
Men 57 år är ju en hel evighet! Han har haft ett helt liv!

1 år är ingen ålder. Eller rättare sagt 359 dagar är ingen ålder!
Det är såå orättvist... ofattbart... och en massa andra känslor jag inte kan sätta ord på. Vill stötta och hjälpa, men hur gör man det 60 mil bort?
Men gamla vänner ställer alltid upp! Det lovar vi.

RIP J

Faran över!

Mina farhågor över denna förkylning var tydligen lite överdrivna. Eller så kan det bero på att jag annars sprungit runt på tågen när jag börjat blivit sjuk, och det verkar inte motverka förkylning precis. Den här veckan har jag suttit still på en hård stol och lyssnat när professor Kalkyl förklarat fysik på ett obegripligt språk. Vila är alltså bra... Dansa lite, sådär 7 timmar i sträck, verkar också gå bra.
Enda symptomen som är kvar är den snoriga näsan. Så jag får väl ta upp kontakten med Mr. Nässpräy antar jag...

I morrn ska jag ut och åka tåg igen, får se om jag kommer ihåg hur man gör. Eller om jag på frågor om biljetter, bagage eller ankomsttider utbrister:
"Meter! Kilo! Sekunder!!"

Hrm... det där blev lite internt... men hoppas ni alla har en bra helg!

Jo! Jag blev dessutom nästan miljonär idag i bilen påväg hem från övik! Synd det bara var ett spel...

Nej, nej, nej...

Det här känns inte alls bra... Igår kväll började en ond känsla i halsen smyga sig på, och idag har jag haft halsont hela dagen. Jag har försökt kurera mig med både det ena och det andra, men det är fan ändå kvar.
Mitt immunförsvar har ingenting att säga till om när det gäller dessa förkylningar alltså. De två senaste gångerna när jag blivit förkyld har det varit precis såhär: ont i halsen 2-3 dagar, börja snora som bara den och är helt orkeslös 5-6 dagar sedan en jäkla hosta plus snor i typ en vecka. Ca 2 veckor sjuk. Kul.

Jag har varit lite skeptisk mot den här svininfluensevaccinet. Enligt min läkare var det de mest friska som blev värst sjuk av viruset, men nu har jag ju hört att det är de i riskgrupperna som Dör!
Så tanken slog mig nu i kväll att om jag blir så här knäckt av en vanlig förkylning så måste jag nog ta vaccinet mot svinflunsan. Jag tar risken (man vet tydligen inte, kan ju hända man blir sjuk av själva vaccinet) när chansen kommer.

Skola i morrn.
Over and out!

Gör som Odsberg...

Hittade detta i en tidning för ett tag sedan.
Jag blir förundrad över alla olika bantningstips som kommer upp då och då...
Här är Ingvar Odsbergs bantningstips:

Tillbaka till skolbänken...

...och upptäcker att skolan är nästan som den alltid varit. Förvirrade lärare, kortspel på rastena och roliga klasskamrater!
Idag var vi ute på studiebesök. Vi tittade på bl.a. en....:
 Häst!

Okey, lite seriösa var vi också. Här står vi på museetaket på Murberget, tittandes på både solfångarna och utsikten.


I morgon bitti blir det till att repetera matte igen. Grävde igenom förådet nu i kväll, och lyckades hitta min miniräknare. Där batterierna var slut... Men det löser dig nog.
Nu ska jag försöka lösa ekvationen: hur får jag det kallare i mitt sovrum (så jag kan sova i natt) när jag samtidigt eldar en massa ljus i vardagsrummet?
/pyrris

RSS 2.0