Uppmärksamhet
Semestern är över, och jag har inte hunnit att skriva om så många viktiga saker som jag hade velat.
MEN! Så många besökare som jag haft den senste veckan har jag nog aldrig haft förrut. Titta på detta:
Detta på grund av länkningen till menskoppssidan. Tack för uppmärksamheten och välkommen till denna sida!
I bilen på vägen hem lyssnade jag på några sommarprat i telefonen (eftersom jag bytt batteri och inte hade säkerhetskoden till radion med mig fungerade inte denna) och blev inspirerad att skriva många nya inlägg. Men nu är jag trött och inte alls sugen på att skriva långt och meningsfullt. Funderar på om jag orkar kvällens match på bara fil eller om jag ska slå på stort och äta något bättre. Vilket betyder att jag måste handla. Dagens världsproblem =)
Tjejer, se hit!
Japp! Jag har nu semester och orkar skriva om viktiga och fantastiska saker i livet.
Jag ska skriva om en fantastisk sak som jag började använda för ganska precis ett år sedan.
Menskopp.
Vad är då detta? Första gången jag hörde talas om detta var när en kamrat skrev på fejjan:
"Alltså, vad äckligt! Hur kan någon använda detta?" (ungefär så, det var några år sedan) Och sedan länkat en artikel om just en menskopp. Jag blev intresserad, fortsatte att läsa om denna sak, men det tog säkert 2-3 år innan jag själv skaffade en.
Innan använde jag under lingonveckan tamponger eller bindor. En ständig menslukt förföljde mig och efter att perioden var över och jag använt tamponger kliade det alltid där nere några dagar. Tog upp det i samband med en undersökning, men fick till svar att det är så det är, det tar några dagar innan pH-halten ställer in sig igen.
En röst sa till mig: Är det verkligen såhär det ska vara? Sänks pH halten bara för att blod åker genom eller påverkas det av någonting annat?
Började läsa mer och mer om menskoppen. Fastnade för meningen "Torkar inte ut slemhinnorna i slidan"
Aha! Det är klart att mer än blodet sugs upp av tampongerna, det kan ju inte va bra...
Räknade även på det. 300 kr för en menskopp. Med tanke på vad andra mensskydd kostar skulle jag tjäna på att använda den efter redan ett halvår. En menskopps livslängd är ca 10 år. Vem som helst kan räkna ut att detta är ett bra köp!
Beställde tillslut en menskopp.
Den läckte, passade inte alls. Kom fram till att det nog var fel storlek. Köpte en ny.
Den var fantastisk! Första gången hade jag ändå trosskydd ifall den skulle läcka. Helt onödigt.
Okey, det är inte lätt i början att sätta in och ta ut utan spill, men när tredje perioden kom kunde jag använda denna underbara produkt helt utan problem.
Helt ärligt: livet blir mycket enklare! Jag kan gå mycket längre mellan tömningarna. Det är inga problem att bada, träna, sova, osv. Det gick bra att använda den under asienresan.
Som jag ser det finns det bara en negativ sak med den: När den är kvarglömd hemma :)
Lyckades inte jag övertala någon i detta inlägg går det bra att läsa om andras positiva erfarenheter här.
Jag ska skriva om en fantastisk sak som jag började använda för ganska precis ett år sedan.
Menskopp.
Vad är då detta? Första gången jag hörde talas om detta var när en kamrat skrev på fejjan:
"Alltså, vad äckligt! Hur kan någon använda detta?" (ungefär så, det var några år sedan) Och sedan länkat en artikel om just en menskopp. Jag blev intresserad, fortsatte att läsa om denna sak, men det tog säkert 2-3 år innan jag själv skaffade en.
Innan använde jag under lingonveckan tamponger eller bindor. En ständig menslukt förföljde mig och efter att perioden var över och jag använt tamponger kliade det alltid där nere några dagar. Tog upp det i samband med en undersökning, men fick till svar att det är så det är, det tar några dagar innan pH-halten ställer in sig igen.
En röst sa till mig: Är det verkligen såhär det ska vara? Sänks pH halten bara för att blod åker genom eller påverkas det av någonting annat?
Började läsa mer och mer om menskoppen. Fastnade för meningen "Torkar inte ut slemhinnorna i slidan"
Aha! Det är klart att mer än blodet sugs upp av tampongerna, det kan ju inte va bra...
Räknade även på det. 300 kr för en menskopp. Med tanke på vad andra mensskydd kostar skulle jag tjäna på att använda den efter redan ett halvår. En menskopps livslängd är ca 10 år. Vem som helst kan räkna ut att detta är ett bra köp!
Beställde tillslut en menskopp.
Den läckte, passade inte alls. Kom fram till att det nog var fel storlek. Köpte en ny.
Den var fantastisk! Första gången hade jag ändå trosskydd ifall den skulle läcka. Helt onödigt.
Okey, det är inte lätt i början att sätta in och ta ut utan spill, men när tredje perioden kom kunde jag använda denna underbara produkt helt utan problem.
Helt ärligt: livet blir mycket enklare! Jag kan gå mycket längre mellan tömningarna. Det är inga problem att bada, träna, sova, osv. Det gick bra att använda den under asienresan.
Som jag ser det finns det bara en negativ sak med den: När den är kvarglömd hemma :)
Lyckades inte jag övertala någon i detta inlägg går det bra att läsa om andras positiva erfarenheter här.
Happy period!
Ständig kamp...
Ibland känns det så. Som om livet är en enda stor kamp. Mot vad?
Mot sig själv, gissar jag. Eftersom det förmodligen är jag som har störst krav på mig själv.
För mig just nu är det jobbet och magen som jag kämpar mest med.
Jobbet, eftersom jag inte alls har samma utbildning som de flesta där jag jobbar. Detta gör att jag måste kämpa på mer, läsa på mer, fråga mer.
Men är jag verkligen ensam om det? Försöker påminna mig själv om att det förmodligen är fler som är rädda att omvärlden ska komma på dem att vara en fullkomliga idioter...
Magen. Nej, den är inte som den ska. Inflammationen i tarmen gör sig påmind, och det blir många löppass till toaletten i tid och otid. Än så länge har ingen större olycka skett, och jag har kunnat jobba på som vanligt. Det är egentligen bara toaspringet som är jobbigt, orken finns kvar. Det är jag verkligen tacksam över!
Men jag tror att den ibland driver med mig ibland. Magen alltså. Ibland drar magen ihop sig och jag får springa till toaletten. Där händer......ingenting... Har det börjat så är det som om den inte kan sluta, och jag måste springa 1000 gånger till. Utan resultat.
När jag är hemma kan jag ibland bestämma mig att jag ska besegra magen när den har börjat på detta sätt. Lägger mig i soffan, blundar, kniper, knyter händerna och hoppas på att det är falskalarm även denna gång. När jag stått mot känslan att behöva gå på toaletten några gånger brukar det försvinna.
Lite svårare att göra detta på jobbet, då känns det som om det är bättre att bara gå på toaletten. Ifall att...
Senaste veckan har jobbet nästan knäckt mig - jag kan ju inte! Men sista två dagarna (innan semestern) trillade polletten ner och det kändes verkligen som om jag kunde gå på semester med gott samvete.
Vinst!
Semester ja... Den lilla detaljen hade inte min mage uppfattat. Kl 6 i morse vaknade den och skrek:
MAT!!!!
Det vara bara att lyda. Frukost och sedan en morgonpromenad. Hade tänkt mig ca en timme. Självklart började magen krampa när jag var längst bort och inte en enda toalett i sikte. Jag går, kniper och knyter händerna. Hoppas...
Det går över! Jag kan avklara promenaden i nästan planerad rutt.
Vinst!
Varför tävla mot andra när jag kan tävla mot mig själv?
Nej, åka och bada idag kanske?
Mot sig själv, gissar jag. Eftersom det förmodligen är jag som har störst krav på mig själv.
För mig just nu är det jobbet och magen som jag kämpar mest med.
Jobbet, eftersom jag inte alls har samma utbildning som de flesta där jag jobbar. Detta gör att jag måste kämpa på mer, läsa på mer, fråga mer.
Men är jag verkligen ensam om det? Försöker påminna mig själv om att det förmodligen är fler som är rädda att omvärlden ska komma på dem att vara en fullkomliga idioter...
Magen. Nej, den är inte som den ska. Inflammationen i tarmen gör sig påmind, och det blir många löppass till toaletten i tid och otid. Än så länge har ingen större olycka skett, och jag har kunnat jobba på som vanligt. Det är egentligen bara toaspringet som är jobbigt, orken finns kvar. Det är jag verkligen tacksam över!
Men jag tror att den ibland driver med mig ibland. Magen alltså. Ibland drar magen ihop sig och jag får springa till toaletten. Där händer......ingenting... Har det börjat så är det som om den inte kan sluta, och jag måste springa 1000 gånger till. Utan resultat.
När jag är hemma kan jag ibland bestämma mig att jag ska besegra magen när den har börjat på detta sätt. Lägger mig i soffan, blundar, kniper, knyter händerna och hoppas på att det är falskalarm även denna gång. När jag stått mot känslan att behöva gå på toaletten några gånger brukar det försvinna.
Lite svårare att göra detta på jobbet, då känns det som om det är bättre att bara gå på toaletten. Ifall att...
Senaste veckan har jobbet nästan knäckt mig - jag kan ju inte! Men sista två dagarna (innan semestern) trillade polletten ner och det kändes verkligen som om jag kunde gå på semester med gott samvete.
Vinst!
Semester ja... Den lilla detaljen hade inte min mage uppfattat. Kl 6 i morse vaknade den och skrek:
MAT!!!!
Det vara bara att lyda. Frukost och sedan en morgonpromenad. Hade tänkt mig ca en timme. Självklart började magen krampa när jag var längst bort och inte en enda toalett i sikte. Jag går, kniper och knyter händerna. Hoppas...
Det går över! Jag kan avklara promenaden i nästan planerad rutt.
Vinst!
Varför tävla mot andra när jag kan tävla mot mig själv?
Nej, åka och bada idag kanske?
