....förkylnning, bli bra!

Typiskt...
Jaja, sitter på Spotify och har hittat en ny favoritartist. Som E sa:

Om man inte tittar på henne är hon faktiskt bra.

Jag håller med. Caroline af Ugglas är faktiskt bra. Faktiskt

Förkylning, magsjuka, bilolyckor, ändrade jobbtider och personalbrist. Säkert blir det skitväder och punktering.
Jag undrar om det blir någon semester till veckan. (själv har jag bara drababts av förkylning)
Det känns som om någon säger att vi inte ska åka dit... Men jag VILL!

Bara så att ni vet så är höjdpunkten när norrlänningar är ute på restaurang:

När tandpetarna kommer in på bordet!

Oj, det här blev ett väldigt internt skämt... men tack för ett hysteriskt roligt After Work!

Bara för att jag skröt om att jag mådde bra igår så vaknade jag idag med halsont och en rinnande näsa. Så typiskt!

Tänkte att jag skulle göra någonting åt det, jag vill ju vara frisk till semestern nästa vecka. Därför görglade jag lite whiskey. Det första jag gjorde på morgonen. Inte alls att rekommendera, fyyyyy va äcklingt! Toppade sedan frukosten med hårdbrödsmacka med vitlök på. Tur man är ledig idag, så jag kan vara hemma och lukta illa i fred.
Kom på när jag skulle iväg och handla att tänk om spritgurglandet skulle göra utslag på en blås-polis-kontroll? Men släppte det, skulle ju vara typiskt om de dök upp just nu.

Gissa vem som stod vid parkeringen till affären. Jo, Farbror Polis. Såklart. Jag blev otroligt nervös, men allt gick som tur är bra. Jag funderade ett tag att erkänna att jag görglat whiskey, men avstod. Kläckte inte heller den fina kommentaren:

Jag hoppas den inte ger utslag på vitlök.

...har alltid läkare fotolegitimation där man knappt ser att de är de? Detta gäller även sjuksköteskor, tandläkare och andra som har sin fotolegitimation framme på rocken.
Jag tycker alltid att det ser ut som om de är 20 år yngre på kortet. Eller att det är någon släkting som är ganska lik.
Jag hoppas verkligen att det inte är fallet, och att korten bara är gamla.

I alla fall. Jag har idag varit på sjukhuset, betalat 300 kr för att säga till en (mycket trevlig) ST-läkare att jag mår mycket bra.
Men jag mår mycket bra. inflammationsvärdet är inte alls hög i tarmen, villket tydligen är bra. Nästan normalt, skulle man kunna säga.
Me like!

Alla har väl haft den här känslan någon gång. Att man känner igen en person så väl, men har ingen aning om varför. Det kan vara så frusterande. Funderande och funderande varför människan i fråga är bekant, men kommer inte på det. Eftersom vi bor i Sverige går vi inte fram och frågar om vi träffats förrut. Nejdå, det kan ju bli pinsamt om det visar sig tex vara en kändis som man bara sett på TV, eller kanske någon som man... ja.. inte känner helt enkelt. Det skulle ju vara hemskt att skämma ut sig.
Jag såg ett bekant ansikte igår när jag var och dansade. Det var en kvinna i 50-årsåldern, som jag bara visste att jag träffat under de senaste dagarna. Men kunde inte alls komma på var och varför.
Efter en massa funderande kom jag ändå på det! Hon hade ju åkt tåg med mig häromdagen (big suprice), och hade åkt med en bekant till mig.

Efter att ha kommit på det kunde jag börja koncentrera mig mer på dansen. Vad roligt det var! 6 timmar non-stop dans.
Tack alla!

...på radion kl 10 i morse löd:

Vädret blir idag molnigt. Snö och regn kan förekomma, samt solsken på vissa ställen.

Tack SR för den fina prognosen. Nu vet jag precis hur jag ska klä mig idag.

Igår sa jag Peace:

...idag har jag ont i armarna, och i resten av kroppen...
Men roligt hade vi!

Om man trycker på mikrofon av när man sitter i telefonkö så hör inte personen som äntligen svarar, efter typ 10 min.

Då får man ringa och stå i telefonkö igen.

Så att ni vet


Du har plats 37978 i kön. Vi tar emot ditt samtal så fort vi kan

Nu när du ställt in mig i ett skåp så vill jag ställa dig mot väggen. Och då blir det svårt att möblera, känner jag.
Vad ska vi ställa i första rummet? En byrå, kanske?

MNK

Har alltid fått höra att andra med samma sjukdom som jag har även problem med lederna. Stela och värkande leder. Jag har skattat mig lycklig som sluppit detta.
Men idag när jag gick hem från jobbet slog det mig.
Jag har ju ont i höfterna då och då. Och har nog haft det rätt länge, när jag tänker efter.
Inte så att jag inte kan gå eller att det värker smärtsamt. Men det är lite obehagligt, och känns stelt.
Det brukar för det mesta kännas efter att jag tränat eller varit ute och gått mycket. Så jag har alltid trott att det beror på just träningen. Men det kanske beror på sjukdomen också?
Igår var jag ute och gick i över en timme med E och Fokus, idag har jag ont i höfterna.
Ett läkarbesök är inplanerat nu, ska ta upp det här då. Så jag vet.
over and out

Vad var det nu man skulle äta för att få bra minne?

Jag har glömt...

(Observera att  detta inte är riktat mot någon alls i min omgivning. Jag lovar!)

Vi unnar oss alla något lite extra lite då och då. För att vi varit duktiga, förtjänar det eller mår dåligt. Vi unnar oss för att må lite bättre, helt enkelt.
Eller?
Igår unnade jag och E oss en kebabtallrik var. Jag orkade verkligen inte laga mat, och var extremt hungrig.
Gott var det, och trevligt att umgås med kamraten!
Men senare på kvällen när hon åkt hem fick jag väldigt ont i magen. Jäkla skitmat!
Visst, jag var mätt och glad, men kroppen mådde ju inte alls bra.

Man unnar kroppen att må dåligt.

Rätt sjukt, om man tänker efter