Liseberg gick bra, och vad roligt vi hade! Synd att det var så mycket folk bara...

Jag blir förundrad att jag aldrig blir nöjd. Nu när det gäller utseendet. Allt kortisonkäkande har gjort att jag "svällt upp" i ansiktet, magen och lite överallt i perioder. Vikten har åkt upp och ner som en jojo. Att ibland se mig själv på bild med ett ansikte som en boll och ett antal löshakor har inte varit någon hitt, och bidraget till ångest i flera år...

Nu har jag i princip slutat knaprandet. I vintras tyckte jag att jag gått ner en del sedan året innan, och kände att det var väldigt skönt. Sedan dess har jag tappat 5 kg, om inte mer (jag har ingen våg här) Under våren har jag varit fascinerad över ansiktsdrag jag inte visste att jag hade. Men nu känner jag knappt igen mig när jag ser mig  i spegeln. Ibland tycker jag att jag ser läskig ut på kort. Ser ut som ett magert spöke.

Jag är rädd att jag kommer gå ner mer, eftersom det helt klart inte mås så bra i tarmen.
Så praktiskt är det ju heller inte. Jag måste köpa nya kläder, eftersom i princip alla sommarkläder är några storlekar för stora. Bra timing, eftersom denna månads lön kommer nästa månad, och det ska semestras innan dess.. aja, det löser sig nog, det finns ju värre katastrofer.

Så jag har alltså gått från studsboll till otränat benrangel... Jag får börja träna lite mer tror jag. Eftersom jag inte känner mig manad att sticka ut och springa så kanske lite "Master of disaster" här hemma? Eller simma? Vi får se. Just nu ligger jag i alla fall på vardagsrumsgolvet och solar. Ett minus för denna lägenhet: ingen ballkong. Plus: Ett stort fönster som går att öppna och få in eftermiddagssolen.

Hoppas midsommarn varit bra för alla!
kläm