Har ikväll lyssnat på en föreläsning om benskörhet. Visst låter det spännande?
Det var det faktiskt, och jag har nu lite ont i magen efteråt. Och en fundering långt bak i skallen om man verkligen måste lyssna på allt man hör, det går ju inte att följa alla rekommendationer som finns, då skulle man bli knäpp.

Jag har proppat i mig kortison otroligt länge, och fick för ett tag sedan medicin mot benskörhet av farbror doktorn. Denna medicin skall tagas en gång i veckan, 30 min innan frukost. Väldigt lätt att komma ihåg, så om jag tar den en gång i månaden är det bra. Trodde att det skulle gå lättare att ta den nu när jag började plugga och få rutiner, men nja...

Så denna föreläsare pratade om brist på D-vitamin var ett stort problem här i Sverige, eftersom vi inte får så mycket ljus som vi egentligen behöver. Så han rekommenderade damer över 70 att ta extra D-vitamintillskott. Om man nu inte ville äta lax 7 dagar i veckan (vilket min studentekonomi inte riktigt tillåter...)

Långvarig kortisonbehandling är självklart också en säker väg mot benskörhet.

Liksom tnf-alfa preparat (tex Humira)

Liksom glutenintorelanta och Crohn sjuka.

Jag lovar att apoteket i morgon kommer att få besök av en Crohnsjuk, kortison och Humiramissbrukande 23 åring och ett gäng 70-80 åringar som är på jakt efter vitamin D...

Okey, bjuder på en fantastisk teambuildingbild från helgens ungdomsträff med RMT

Måste någ sova snart, måste kliva upp 30 min tidigare i morgon...