En fullspäckad helg börjar lida mot sitt slut. Förhoppningsvis slutar även mitt humörs berg-o-dalbaneåkande också. Konstaterar, än en gång, att för lite sömn och jag inte går ihop. Vilket några (inga namn nämnda) kanske kände av igår eftermiddag. Men med någon timmes vila i kroppen och lite krubb i kistan kunde jag börja va trevlig igen. Och vad roligt det blev! Inte så sent heller, jag orkar tom blogga en liten sväng innan det är dags för jobb.

Bjuder på en konversation mellan tre personer från förra helgen. Vi sitter i soffan och ser en reklamsnutt för en ny svensk film:

1: Han var det länge sedan man såg.
2: Han?
1: Nej, den blonda
3: Äckelgubben?
1: Nej, den yngre
2: Vem är äckelgubben?
1 &3: Kommer inte ihåg vad han heter
1: Där är han ju!
3: Vem?

Osv, osv...

Nej, nu börjar klockan snurra som en elvisp!