Hela dagen har det krypit i benen på mig. Såå mycket energi som har tvingats att stanna kvar i min kropp, och i stället har hjärnan fått arbeta. SÄO (säkerhet, typ. Shit! jag vet inte ens vad det står för, får skylla på att jag är trött) med Herr Joakim var det som gällde för dagen, och några dagar framöver. Jag kan inte hjälpa det, jag somnar typ jämnt när det är någon som pratar så där, och man bara måste sitta och lyssna och koncentrera sig hela tiden. Samtidigt som det kryper i benen. En konstig känsla.
Jag kom hem vid 17-tiden. Kolsvart ute. Oj, vad inspirerad man blir att sticka ut och träna.. not!
Vid 20-tiden kom mammsen hem med lite flyttkartonger. dags att börja plocka! Så det har jag gjort de senaste timmarna, lyssnandes på en av Liza Marklunds böcker. Den är faktiskt rätt bra.
Men just nu känner jag mig helt slut i hjärnan, och ögonlockenvill gärna falla ihop.. Det kryper fortfarande i benen... Ska iväg till Huli i morgon och springa av mig lite. Skönt.
Sweet dreams!